Teknisk support | Markförhållanden

Varför är jordtypen viktig?

För många är jord bara jord och det man ser när hunden har grävt i gräsmattan. Men det är inte riktigt så när du ska välja grund. Faktum är att typen av jord är avgörande när man bygger med markskruv eller någon annan grund för den delen. ”Fungerar” jorden? Hur är bärförmågan? Är grundvattennivån hög och du har bara en handfull av trädgårdsbäddar att bedöma vilken jordtyp du har att göra med? Vi försöker göra dig lite mer medveten om det här.

Både sand- och lerjord kan vara utmärkt som byggjord och markskruv fungerar i princip på alla jordtyper. Det är bara en fråga om hur djupt man måste gå ner i marken i fråga för att uppnå tillräcklig bärförmåga. I jord med dålig bärförmåga kan markskruv vara en fördel eftersom det är mycket lättare att nå djupare i hållbar jord med markskruv än med betongfundament.

Varför är jordtypen viktig?

Jordtyper

De svenska jordtyperna kan delas in i två huvudgrupper. Sandjord benämns som friktionsjord och lerjord benämns som kohesionsjord. Friktionsjord definieras som avlagringar med ett plasticitetsindex på mindre än 4 % och en lerhalt (kornstorlek mindre än 0,002 mm) på mindre än 10%. Kohesionsjord definieras som avlagringar med ett plasticitetsindex på mer än 7-10% och en lerhalt på mer än 15-20%. Övergångsjordar som ligger mellan ovanstående plasticitetsindex och lerhalt (regionalt kunskapscentrum för Milo och resurser).

Vilken jordtyp har du på din byggplats?

Vid bedömning av marken där grundläggningen ska göras, måste först det översta jordlagret på 30-50 cm först grävas. Det är jorden under som är intressant när det gäller grundläggning. Om du inte har någon geoteknisk rapport tillgänglig kan du göra en praktisk bedömning* för sekundära konstruktioner*.

*GroundPlug^® Easy Mounting System^TM tar inget ansvar för praktiska bedömningar.

För att bestämma bärförmågan hos lerjord används ”Begränsad skjuvhållfasthet” (c_u, [kPa]). Lerjordarnas styrka mäts genom jordens förmåga att motstå förskjutning i jordskelettet orsakad av yttre påverkan.

Kohesionsjord

Kohesionsjord är finkorniga jord vars partiklar klumpar ihop sig. Det är den typ av jord som fastnar. Dessa jordtyper är vanligtvis mjuka och kan absorbera stora mängder vatten. När de torkar kan de bli nästan cementhårda. Dessa jordtyper tenderar att dra ihop sig och expandera på grund av deras höga vattenabsorption. Lerjord ”arbetar” alltså mycket mer än sandjord och betraktas därför som ”reaktiv” jord, som expanderar och drar ihop sig beroende på vattenhalten.

Kohesionsjord är organisk jord som i varierande grad består av nedbrutet växtmaterial. Organisk jord har vanligtvis en hög vattenhalt och en låg syrehalt.

Typiska exempel på kohesionsjord är:

Silt (kornstorlek 0,002-0,05)
Lera (kornstorlek < 0,002)
Torv (varierande)
Matjord (varierande)

Täthet/densitet hos lerjord kan praktiskt bedömas med hjälp av följande test:

Mjuk lera

Kan enkelt formas med lätt fingertryck.

Medelhård lera

Kan formas med kraftigt fingertryck.

Hård lera

Kan inte formas med fingrarna, men kan pressas ihop med tummen.

Mjuk lera

Kan enkelt formas med lätt fingertryck.

Medelhård lera

Kan formas med kraftigt fingertryck.

Hård lera

Kan inte formas med fingrarna, men kan pressas ihop med tummen.

Friktionsjord

Till skillnad från kohesionsjord klumpar inte friktionsjord ihop sig på något sätt. Med andra ord förblir kornen åtskilda från varandra. Ett annat sätt att se det är som en ”obunden” typ av jord. Vissa sandarter kan bli nästan flytande om de har låg densitet och hög vattenhalt – detta kallas likvifaktion. Strukturens styrka påverkas av fukthalten – lite som att bygga sandslott på stranden!

Friktionsjord innefattar kalk, sand och grus av olika kornstorlek och består av sönderdelad sten/berg och mineral. Mineraljord har vanligtvis ingen vidhäftning, är vattengenomsläpplig och flyter isär i torrt tillstånd när den störs.

Typiska exempel på friktionsjord är:

Sand (kornstorlek 0,06 – 2 mm)
Grus (kornstorlek 2 mm – 2 cm)
Sandblandad jord (kornstorlek < 2 mm)
Småsten (kornstorlek 2-20 cm)

När sand lägger sig, lägger den sig i en vinkel som kallas friktionsvinkel. För att beräkna hållfastheten (brott) hos sandjord används därför termen ”effektiv friktionsvinkel” (Ø’ k, [°]). Jord bryts längs linjer. Därför har skarpkornig sand av varierande kornstorlekar högre (bättre) brytstyrka än rundkornig sand av en kornstorlek, eftersom den bildar färre linjer när den sätter sig. Det är alltså skillnad på vilken typ av sand man bygger på.

Täthet/densitet hos sandjord kan praktiskt bedömas med hjälp av följande test:

Lös sand

Flödar ut mellan fingrarna. Kan enkelt grävas med spade. Det är lätt att driva in en 50 mm stift.

Medelhård Sand

Kan krossas mellan fingrarna. Kan grävas med spade. Ett 50 mm stift drivs in med kraft.

Tät sand

Svår att krossa mellan fingrarna. Kräver hacka för utgrävning. 50 mm stift är svåra att driva in.

Lös sand

Flödar ut mellan fingrarna. Kan enkelt grävas med spade. Det är lätt att driva in en 50 mm stift.

Medelhård sand

Kan krossas mellan fingrarna. Kan grävas med spade. Ett 50 mm stift drivs in med kraft.

Tät sand

Svår att krossa mellan fingrarna. Kräver hacka för utgrävning. 50 mm stift är svåra att driva in.

Användningområden och referenser

Varför är jordtypen viktig?

Varför är jordtypen viktig?

Jordtyper

Vilken jordtyp har du på din byggplats?

Kohesionsjord

Typiska exempel på kohesionsjord är:

Täthet/densitet hos lerjord kan praktiskt bedömas med hjälp av följande test:

Friktionsjord

Typiska exempel på friktionsjord är:

Täthet/densitet hos sandjord kan praktiskt bedömas med hjälp av följande test:

Bra verktyg för att fastställa din jordtyp